skrivetavpresent

Söndagkvällen erbjöd kalas i busfabriken för släkten för Regina och Lydia. Det kanske inte hör till vanligheterna att man firar men hela familjen där med vuxna och barn men jag såg ingen annan utväg. Efter att bott över ett år i lägenheten så har jag fortfarande inte ordnat den. Tanken var att bo där en kort stund tills vi hittade ett hus att flytta i... men tiden rinner iväg. Nu till kalaset stod vi mellan att fixa matsalsbord till det tomma stora matsalen som säkert inte kommer få plats dit vi flyttar. Svaret blev busfabriken. Tjejerna fick välja...
Det var en trevlig tillställning trots att det i början var mycket folk på busfabriken. Barnen var nöjda och det är ju huvudsaken. Naturligtvis kunde inte jag hålla mig från studsmattorna och då Emil och Lydia klarade göra en volt så var jag också tvungen att visa att jag kunde. Man kan ju inte vara sämre än 10-åringar... Så moget ;)