Klättring

Lydia har längtat så efter att få börja klättra. Det är 1½ år sedan hon stälde upp sig i kö och igår blev det äntligen verklighet. Förväntningen var hög. Först lite snack om föreningen och vad som gäller när man klättrar. Hon kunde inte sitta still. Sprang ner när det var dags, kastade på sig selet och skorna. Upp på väggen...
Tårarna kom, var hon glad, hade ont eller ledsen? Hon kom enda upp och sedan släpptes hon ner.
- Mamma jag har blivit höjd rädd, fick hon ur sig medans tårarna rann.
Vad ska man göra? Gå därifrån eller skicka upp henne en gång till. Hon lugnade ner sig och valde att testa en gång till. Det gick bättre men det blev ingen mer klättring denna dag. Återstår att se hur det kommer bli med klättringen framöver.

Lydia ska snart klättra.

Lydia är påväg upp

Sista testet innan det är dags att ta sig upp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0